Snabba frivändningar för explosiviteten

Godmorgon Sverige!

Ännu en hälsning från Spanien kommer här. Jag har hört att ni har sol idag. Så skönt

Här skiner den också. Och det är varmt. Jag sitter dock inne för jag blir trött på solen ganska snabbt nu för tiden. När jag var yngre kunde jag ligga i solen flera timmar. Nu blir jag bara sliten och trött om jag ligger för länge. Jag vill spara mina krafter till höjdpasset imorgon.

Det är en timme kvar till lunch men jag är redan hungrig… Jag dricker litervis med vatten och tycker att det borde mätta en aning men inte.

Här i Nerja är det fullt ös mest hela tiden. Igår kom Falun med ett stort gäng och sedan två veckor tillbaka är hela Hollands och Belgiens landslag här. Även tyskar har visat sig. På måndag kommer det ännu mer folk. Många här är mångkampare så det är bra för mig. Jag låter mig inspireras så mycket jag hinner mellan loppen och hoppen. Tjejerna här är så sjukt vältränade och starka och jag blir galet motiverad av att se dem träna. Det är bra för huvudet att se vad det är som krävs om man ska prestera på världsnivå. Tia Hellebaut och jag körde frivändningar tillsammans i förgår och resten av hennes lag stod och hejade på oss. Jäkligt bra pepp. Och i förgår hoppade jag höjd med killarna. När de hoppade på 1.90 så kändes mina höjder väldigt låga och det behöver jag efter ca två års uppehåll i mitt höjdhoppande. Allt känns för fan högt nu för tiden!

Idag är det fredag och jag har helvila. Jag fick massage igår och ska nog ta en promenad efter att jag har skrivit klart här. Jag fick träningsvärk efter behandlingen.

Jag har aldrig varit här i Nerja tidigare och jag förstår egentligen inte varför. Det är ett perfekt träningsställe! Nära till allt. Vi bor 50 meter från arenan, 70 meter från mataffären och 50 meter från restaurangen. det tar 10 minuter till stranden och lika långt är det ner till byn. När alla andra åker långa vägar med tidsomställningar och många timmars flygresa så åker vi hit. Smart tycker jag. Här behöver du inte ställa om kroppen. Du kan börja träna direkt dagen efter flygresan. Vädret är superbra och maten är påverkbar: de frågar vad vi tycker om och ger oss påfyllning när vi är hungriga

Tia tar i!

Det enda som är negativt är att sängarna är STENHÅRDA och att internet bara funkar vid poolen och i restaurangen (här röker dem inne). Men, det kan jag stå ut med.

Jag ska vara här i tre veckor och hoppas på att kunna slipa formen i alla grenar eftersom jag börjar tävla redan den 20:e maj. Den 2:a juni är det sedan min fösta mångkamp på två år. Den går i Estland.

Redan nu har jag hunnit med att köra igenom riktigt bra häcklopp, höjd med 6-steg, kula på max, spjut på full ansats och två väldigt bra 150 meters lopp. I slutet på lägret ska jag ha en mini-mångkamp för att se så att kroppen håller ihop när jag kör flera grenar under en dag och med hög kvalitet. Spännande va!?

Jaha… nu har jag skrivit mil med rader… vad gör jag nu?

Jag känner mig trött och kanske ska sova lite innan lunch? Jag skulle ju ut och gå. Haha, så snabbt jag kan ändra mina planer ibland. Jag får gå efter lunch. Här är dem punktliga så in i norden och det är lunch redan klockan 12.00. Ibland när jag och Lowisa sitter här och klockan är 11.58 så frågar dem direkt vart de andra är och om de inte ska komma snart och så pekar de på sina klockor för att ge extra kraft till det dem säger.

Kissnödig är jag också… Jag har hållit mig i en timme nu för jag vill inte lämna mina saker utan uppsyn.

Okej. Nu packar jag ihop.

Daniel: du skulle ju skriva något. Skicka till mig då! Jag väntar fortfarande. Och du: hörde att du sprang bra på 600 meter. GREAT!!! Du kommer att vara grym i sommar

Bra att hoppa med killarna.

Kramar från en som har träsmak i rumpan.

Nadja

“Hej!

Det var ett tag sedan jag skrev sist. Så vad har hänt? Väldigt mycket faktiskt. Tre veckors tävlande i Turkiet , en resa jag aldrig kommer glömma och hoppas få återskapa liknande resor många gånger till.

Efter Turkiet har jag haft mindre tennis och mer fys. Fysperiod med andra ord. Och det är nästan det bästa som finns tycker jag. Jag mår så fruktansvärt bra i själen av att köra tung fys, vare sig det är löpning eller styrka. Jag riktigt känner hur musklerna blir starkare och uthålligare och ska jag vara helt ärlig så har jag inte känt mig såhär stark och bra i kroppen någonsin!! Fast trots att jag känner mig starkare än någonsin så är jag fortfarande för svag för att resultatmässigt persa på exempelvis överkroppstyrka som jag ligger efter i och Vo2 maxtest. Men det kommer också. Känslan är för mig viktigare och jag ska inte bli bäst i hur många dips jag kan göra utan hur länge jag kan stå på tennisbanan!! (Även om jag givetvis strävar efter att vara bäst tränad av alla spelarna! …)

Tillbaka till träningen, tillbaka på banan och starkare än någonsin. WOW , vilken känsla!!! Satt och klurade ihop mitt tävlingsupplägg resten av året och jag är SÅÅ laddad!! Det börjar redan i maj och så är det i stort sett non-stop till slutet av juli ! Mycket mycket tävlingar, svenska tävlingar med massa prispengar OCH internationella tävlingar i Sverige också! Så spännande!!! Mitt stora mål är att få en plats till kvalet under Båstad veckan ( en jättestor damtävling där topp 10 spelare i världen spelar! Ååååå så kul )

Skön vy...

………………

Ibland är det skönt att ha någon som kör järnet. Någon som peppar , sporrar och ger givande energi hela tiden. Någon som alltid har ett leende på läpparna, som man helt enkelt blir glad av att titta på. Någon som inte bara är grym i sin idrott utan som är en fantastisk mysig människa……… jag pratar förstås om min bästa Nadja!! =) Thaank youu Daaarlingen!!

Idag har jag vilodag, en väl behövlig skön vilodag med plugg och aktiv vila. Just nu är det sol, och jag hoppas att det förblir så hela dagen. Det stärker själen och jag blir glad av solen.

Nä, tillbaka till skolan då…….

Keep up the good work!

Julle”

]]> http://www.nadjacasadei.se/2012/04/25/julia-sager-hej-igen/feed/ http://www.nadjacasadei.se/2012/04/23/ganget-i-nerja/ http://www.nadjacasadei.se/2012/04/23/ganget-i-nerja/#comments Mon, 23 Apr 2012 16:06:35 +0000 Nadja http://www.nadjacasadei.se/2012/04/23/ganget-i-nerja/ Här kommer en hälsning från vårt träningsläger i Nerja, Spanien. Sjukt bra väder och ett härligt gäng. Det här kommer att bli SÅÅÅ bra !

Jag åker nämligen på läger på måndag nästa vecka. Jag blir borta i Spanien i tre veckor. Jag brukar ju alltid fixa till det jag behöver när jag har den där kniven som manar på mig. Men ikväll bryr jag mig inte för fem öre. Jag skulle lika gärna kunna gå och lägga mig. För jag har ingen lust.

Träningen har gått SÅ BRA! I nästan två veckors tid så har jag myst som en liten kattunge. Jag har kunnat hoppa höjd, jag har hoppat längd, stött kula, kastat spjut och utvecklat styrkan. Jag är riktigt nöjd med mig själv på det idrottsliga planet.

Nu ska bara allt omkring falla på plats. Och göra mig sådär balanserad och skrattig och lycklig som jag vet att jag blir när jag trivs med mitt liv utanför idrotten. Som ni har hört mig säga förut så blir jag glad av bra människor omkring mig och jag har hittat en underbar vän i en tjej som heter Julia. Ja, hon som gästbloggade här hos mig för några veckor sedan Vi har tränat tillsammans så ofta vi har kunnat och hon har ett härligt driv i sig. Det är inspirerande och kul. Dessutom så är hon väldigt rolig och enkel även som privatperson och det är ett STORT plus. Tack Julia, för att du är så rolig, öppen och sporrande!

Julia är kul!

Idag är en sådan dag då jag saknar min familj. Och jag vet att jag hade mått så oerhört mycket bättre om jag hade haft dem här hos mig nu. Jag bara vet det. Det är nästan så att jag få lust att flytta hem till Karlskrona igen. Stockholm i all ära, men det är en väldigt ytlig och ensam stad. Människor är upptagna, trötta, stressade, har fullt upp med sitt eller så finns det ingen lust. I Karlskrona finns givetvis den typen också, men det är betydligt enklare att träffa sina vänner där ! Man kan ses på fem minuter, vart som helst. Sådana här dagar är det mycket värt. Andra dagar bryr jag mig inte om vilket. Så jag antar att jag vänder kappan efter vinden. En gnällig kossa är vad jag är just nu. Befriande.

Jag återgår till att prata om min träning, för det är det som gör mig lyckligast just nu. Idag hade jag två riktigt bra pass. Första passet var styrka med min sjukgymnast Anna och min styrketränare Bubben. Djupa benböj stod på schemat och jag försöker att bana in den nya tekniken som innebär att jag håller upp överkroppen och trycker fram knäna så att jag kommer riktigt långt ner med rumpan. Svårt och jobbigt. Men jäklar vilket härligt tryck jag får i benen efter en sådan genomkörare.

Andra passet var med huvudcoach Leffe och vi körde kul-teknik. Även det blev ett väldigt bra pass! Också här var min sjukgymnast Anna med en stund och hon gav värdefulla tips. Faktiskt så bra tips att jag gjorde en ändring i min teknik! Det är väl ändå ganska coolt att en sjukgymnast kan se hur man kan utveckla mer kraft i en teknikgren!? DET är kompetens för mig! Anna är en fantastisk människa på många sätt och ännu en gång förvånade hon mig. Så kul

Från "Fight for life"

Mitt te framför mig har blivit kallt. Jag har inte haft någon lust att dricka det. Haha, vem är det som saknar lust?! Och så skyller jag på Stockholm. Ironiskt.

Det har inte hunnit bli så mörkt ute ännu… trots att klockan närmar sig 20.30. Jag kanske ska ta mig ut på en promenad? Stänga av telefonen och vara ifred? Bara lyssna på min favoritmusik och kolla på vackra hus. Jag har fått massage idag så en promenad skulle nog bara göra mig gott. Plus att jag tänker mycket bättre när jag är avskärmad från resten av världen.

Tja, varför inte.

Jag går ut och går.

Hejdå mina vänner. Det lär nog dröja innan jag skriver igen. För jag har ingen lust.

Kram Nadja

När jag var på Bosön för att köpa en present till en vän så blev jag själv glatt överraskad. Jag stod nämligen och kollade på ett armband med texten “dream” och jag sa till Jenny (som är chef på Bosön) att jag gillade armbandet väldigt mycket. Då säger hon: ” ta det, du får det av mig!”. Hur snällt var inte det då? Vilken fin gest! Hon menade att de har fått använda mitt ansikte på bilder i olika sammanhang och det var hennes sätt att säga tack. Oerhört gulligt tycker jag! Extra kul blir det när man inte förväntar sig något.

Idag har jag varit träningsledig. Märker ni att jag vilar betydligt mer nu än tidigare ? Jag kör mer kvalitet i allt jag gör och då behöver jag mer återhämtning. Idag har jag bastat och duschat på Bosön. Perfekt när jag vill varva ner.
Igår stod längd på schemat och jag är riktigt nöjd med min hoppning! Jag hoppade från halv ansats och gjorde bra ifrån mig. I ett av hoppen fick jag en riktig “aha-upplevelse”. Jag vet inte vad jag gjorde men jag har aldrig fått till ett så enkelt hopp med en sådan fullträff till landning. Det stör mig att jag inte vet vad jag gjorde eftersom jag inte kunde upprepa det i mitt hopp efter.
Jag längtar redan till nästa hopp-pass så att jag kan få söka efter den där sjuka känslan igen!

Imorgon har jag höjd och kula och jag ser fram emot höjden speciellt. Höjdhopp är den gren som jag har tränat absolut minst på grund av knäna och så fort jag känner att jag håller för ett pass så blir jag alldeles till mig av lycka

Jag har bryggt mig en sen kopp kaffe och ska kolla lite på tv innan jag hoppar i säng.

Vi hörs mer imorgon.

Kram mina vänner <3

Längtar till längden!

Godmorgon kära ni!

Längesedan… Har det hänt något kul? om jag har missat något så måste ni berätta det

Själv har jag haft en vecka med mycket träning, vänner, middag och självklart lite påskfirande. Jag gillar påsken men firar egentligen bara ordentligt när jag är hemma med familjen. Pappa och mamma är båda bra på att laga mat så det brukar bli matfest

Här i Stockholm fick jag och min kompis Petter fixa maten själva. Men det blev lika bra det! Vi började redan på torsdagen med att marinera lammsteken med vitlök och timjan… MMmmm… så duktig jag kände mig! (Ni ska veta att jag aldrig lagar mat i vanliga fall så det här är STORT). Till förrätt ordnade vi Petit-choux med räkröra. Till huvudrätt blev det lammstek med blomkålspuré och rödvinssås och till efterrätt päronpaj med hasselnötsgrädde och glass. Tyvärr så var min mobilkamera full så det gick inte att ta några bilder men om jag har tur så har Petter några som jag kan få

Idag är en FIN dag. Solen skiner och när jag var ute med Coco så var det till och med varmt. Jag vill strosa omkring i stan med musik i mina hörlurar men jag tror att det mesta är stängt idag. Klockan fem ska jag träna längdhopp. DET kommer att bli kul!!! Jag ska få hoppa riktiga hopp på halv ansats. Igår hade jag sprint så jag hoppas att kroppen har piggnat till en aning och vill vara snabbt och studsig idag.

Nu ska jag äta frukost med lillasyster Bella.

Kramar i vårsolen <3

Bild från "Fight for life"

Jag har varit ute och kissat lilla Coco till en återigen stjärnklar himmel. Jag försökte att njuta men frös mest. Jag ville lyssna på musik men hade glömt mina hörlurar.

Nu är jag inne i värmen igen och sitter i min stora soffa och försöker att bli trött. Jag är egentligen trött men inte så trött att jag kan somna. Förstår ni skillnaden?

Så istället för att sova sjunker jag in i en massa tankar. Jag funderar över livet. Vad som ska hända. Varför vi väljer vissa vägar. Varför vi tar vissa beslut. Varför vi undviker andra.

Hur kommer det sig att det ibland blir så väldigt jobbigt att bestämma sig? Är det då man inte ska tänka så mycket utan bara handla? Jag hörde någon klok man säga någon gång att “Vad du än gör, så GÖR något. Stå inte stilla. Bara ta ett beslut”. Jag kommer inte ihåg vem som sa det men orden ekar ofta i mitt huvud. Jag ogillar att vara obeslutsam. Jag gillar att vara beslutsam. Jag vet - meningarna säger samma sak men de klingar olika inom mig beroende på vilken av dem jag väljer att upprepa i mitt huvud.

Jag har alltid varit beslutsam i mitt liv. När jag ville rädda min karriär så flyttade jag till Stockholm (med coach Leffes hjälp), när jag behövde springa på en viss tid för att kvala in till VM i Berlin så gjorde jag det, när jag blev sviken av en person som jag litade på mycket så sa jag tack och hej och var rädd om mig själv i första hand, när jag bestämmer mig för att ha godisförbud så har jag alltid kunnat hålla det, när jag har velat ha ett jobb så har jag fixat ett, när jag har stått inför situationer som har krävt ett val av mig så har jag valt.

Varför har jag inget av det där kvar nu? Varför gör jag inte det som jag vet är bäst för mig? Jag kan bara inte. Det går inte. Jag vet inte hur man gör längre. Hur bestämmer man sig? Kan man tappa en sådan förmåga?

Är det i sådan här lägen som människor brukar säga “jag vet vad jag har, men inte vad jag får”?

Är det bakom den tanken som man gömmer sig?

Jag vet så mycket som skulle kunna vara 100% . Just nu nöjer jag mig med betydligt mindre än så. Hur kan jag göra så mot mig själv? Varför agerar jag så?

Från "Fight for life"

Min syster Bissan sa så klokt: “Kommer du ihåg när man gick med den där heliumballongen i handen när man var liten? Visst, det var kul ett tag och man höll så hårt i den man bara kunde. Men visst var det jävligt skönt när man väl bestämde sig för att släppa den och låta den flyga vidare mot himlen? ”

Jag skrattade så åt hennes uttryck. Hon slänger sig alltid med en massa egna metaforer. Det är underbart. Jag älskar henne så mycket.

Även om hon inte förstår (eller har kunskap om) min situation så har hon alltid bra saker att säga. Hon får mig alltid att tro på att det finns lösningar om jag bara letar lite till. Och när jag inte orkar leta så ger hon alternativ. Och om jag väljer något helt annat än det som hon har föreslagit så säger hon bara: “Bra Nadja, gör så. Det blir bra!” och jag känner en enorm värme inom mig över hennes förstående sätt och mjuka framtoning.

Jag gillar förändringar i livet. Jag tycker att förändringar rör om, gör att jag vaknar till och skärper mina sinnen. Men nu för tiden gillar jag förändringar som andra gör och som “drabbar” mig - jag har svårt att skapa förändringen själv. DÄR har vi det ! Sådan var jag inte tidigare. Då förändrade jag det mesta hela tiden. Varför förändrar jag inte nu? Kommer tveksamhet med åren eller har jag bara blivit rädd?

Jag har skrivit en lista med allt som jag vill ändra på. Jag antar att en lista inte kommer att förändra ett skit. Eller så förändrar den allt.

Listan medvetandegör mig.

Jag trycker på några tangenter… tänkte skriva en tanke till men ångrade mig. Beslutsam var det ja…

Mina fina systrar. Bella, jag & Bissan.

Jag hör syster Bissans ord om och om igen: “Du har följt med det sjunkande skeppet ner. Nu behöver du kanske inte stanna kvar och fastna i dyn på botten också? Allt blir bra, så upp med dig”.

Ni förstår. Jag har en livs levande citatbok till mitt förfogande. Jag har en pepp-maskin utan dess like och ändå famlar jag runt som en jävla tönt. Men det är väl som man säger om hästen: “Man kan leda den till vattnet men inte tvinga den att dricka”. Haha, jadå jag kan också en del metaforer! Jag hittar bara inte på dem själv som Bissan gör

Jag har fullt upp med att skriva listor.

Ironi.

Gud, så jag älskar ironi.

Och gud som jag älskar att jag alltid till slut tröttnar på att tänka och tycker att det skulle vara mycket skönare att krypa ner i sängen. Nu får det räcka med funderande för idag. Tack för att ni funderade med mig

Jag känner mig tio kilo lättare. Fortfarande fattig på beslut men att vara lätt är en skön känsla.

Imorgon vaknar vi till en värld där vi alla vet precis hur vi vill ha det och där vi gör vad som krävs för att få det.

Godnattkramar till er.

Nadja

Ölprovning

Å nej. Jag tror att jag börjar bli snuvig!

Näsan kan inte sluta rinna. Jag har inte ont i halsen men det här räcker för att irritera mig.

Igår hade jag en rolig kväll. Jag följde med Alewalds på ölprovning! Medan de andra fick instruktioner om var och en av de sex ölsorterna framför oss så försökte jag bestämma mig för vilken jag tyckte luktade bäst. Vissa av de där ölsorterna förstår jag inte ens att folk kan stoppa i munnen, FY FASEN så de stank! Min favorit var godis-ölen. Det var också den som verkade smaka bäst för jag hörde fler som gillade den. Jag kanske ska bli en ölexpert? Jag tycks ha lite känsla ändå

Träningen igår bestod av spjut på morgonen och baksideövningar och lugn jogg på kvällen. Kroppen känns fortsatt bra och stark. Idag har jag 200-ingar på morgonen och för kvällen har vi inte bestämt något ännu. Vi ska sitta ner på lunchen och kolla av vad som behövs och vad jag kan göra som inte sliter för mycket på kroppen.

Jag med Micke & Anna

Jag var uppe hyfsat tidigt idag så jag har två timmar till träning… jag vet inte hur jag ska använda dem. Städa lite kanske? Väcka lilla Bella? Haha, jaaaaaa. Väcka Bella låter kul! Hon kommer att grymta så sött.

Skriver mer sen.

Nu ska jag hitta på något.

Kramar Nadja

Tänkvärt

Ha!

Hur ovanligt är inte det här då? Jag skriver REDAN igen.

Jag har haft egen bio här hemma: Tjejfilm i DVD:en, tända ljus, mysfilten och mysbyxorna på. Lilla Coco som ligger sked med mig och en magnum-glass av högsta klass. Tekoppen får vi inte glömma heller. Mmmmm… så mysigt.

Min lillasyster är ute med sina vänner så jag har blivit ensam ikväll. Då passar jag på att breda ut mig ordentligt i soffan Och så fick jag chans att äta en av de där matlådorna som vi har gjort (jag fixade grönsakerna och Bella gjorde det hårda jobbet).

I morse hade jag ett riktigt, riktigt givande pass tillsammans med min sjukgymnast Anna och min styrketränare Bubben. Alla tre verkade ha olika åsikter till en början om hur till exempel en benböj ska genomföras för att jag inte ska få ont, men när passet var slut kändes vi väldigt enade och då hade jag klarat av djupa benböj utan någon som helst smärta i något utav knäna. Jag har faktiskt varit smärtfri ett tag nu så jag borde kanske sluta gnälla om de där jävla knäna?

Ja, vi byter ämne nu.

Sådär.

Fint väder ute? Nej, det är mörkt och klockan närmar sig midnatt. Dessutom är det konstigt att jag pratar om vädret med mig själv på min egen blogg.

Utfyllnad.

Haha. Jag är på ett härligt humör. Jag tror att jag kommer att sova gott inatt.

Lägenheten är städad och sängen nybäddad. Jag har inte alltför många matcher igång i Wordfeud och jag tror att jag har koll på min veckoplanering.

Löpning på Bosön

Imorgon har jag ett spjutpass med coach Anders. Vi ska kasta UTE för första gången på flera månader. Ni kan tänka er hur mycket jag ser fram emot det. Jag rapporterar via twitter hur det går. Där går det snabbare att uppdatera. Om ni inte har twitter själva så kan ni se mina tre senaste tweets här på framsidan av min hemsida.

Nu går jag och lägger mig.

Jag ska sova innan 00.00.

Här får ni en kram - KRAM!

Nadja